Tor Blomqvist är agronom, före detta kock och forskar om rymdodling. Foto: Jon Lindhe, KTH
Publicerad 2026-06-19
Vad ska vi äta i rymden? Det vill KTH-doktoranden Tor Blomqvist klura ut. Hur ska maten transporteras och odlas – och hur kan den bli tillräckligt varierad och god?
– Astronauter kommer faktiskt ner undernärda även när de har haft ett relativt kort uppdrag på ISS. Det kommer ju att få en mycket större betydelse när vi åker till mars, säger Tor Blomqvist.
Rymden är stor, mörk och kall – men framför allt är det väldigt ont om mat där. Så fort vi människor lämnar planeten behöver vi ha matsäck med oss och även om den har utvecklats markant sedan 60-talet är den fortfarande färdigpaketerad. Om de planer som NASA och CNSA (Kinas rymdstyrelse) har om långvariga mänskliga expeditioner till både månen och mars ska bli verklighet så behöver astronauterna något att äta.
Tor Blomqvist
Rymdagronom och livsmedelsforskare vid det tyska rymd- och flygforskningscentret (DLR) samt industridoktorand på KTH.
Medgrundare av organisationen Deep Space Food Consortium och jurymedlem i NASA:s tävling Deep Space Food Challenge.
Förmodligen måste de odla en del av denna mat själva.
Hur det ska gå till finns det givetvis kloka människor som försöker klura ut. En av dem är Tor Blomqvist, industridoktorand på KTH och till vardags anställd på den tyska rymdstyrelsen (DLR) med den något ovanliga titeln rymdagronom.
– Det handlar inte bara om mat som en produkt utan om att skapa ett helt livsmedelssystem i rymden. Då måste man ta in alla aspekter som som har med människan att göra också, som psykologi. För mat är mer än bara näring. Man kan inte tvångsmata folk med äcklig mat, säger Tor Blomqvist.
Från Paris till SLU
Tor Blomqvist är utbildad livsmedelsagronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Innan dess jobbade han som kock i flera år och flyttade till Paris redan som 18-åring. Han tar god mat på stort allvar och vill gärna jobba med något spännande, en insikt som kom efter ett par år på SLU.
– Ska jag sitta här och analysera patogener i falukorv hela livet? Det kommer inte hända. Så jag fick panik och lite kris och började kolla vad man kunde hålla på med istället.
Till sin lycka fann Blomqvist att agronomer kunde syssla med mer än bara falukorv. Interpool behövde exempelvis folk som bekämpar maffians storskaliga matförfalskning och så hittade han en gammal artikel som verkligen föll honom i smaken, den handlade om rymdmat. Trots en viss skepticism från lärarna på SLU skrev Tor Blomqvist både sin kandidat och masterexamen på ämnet.
Nu är hans övergripande mål är att definiera vad ett livsmeddelssytem i rymden kan vara och klura ut vad som behövs för att människor ska kunna odla, äta och överleva på längre expeditioner i rymden. Ska vi till Mars exempelvis, berättar Blomqvist, så är NASA:s plan att astronauterna tar med sig all mat de ska äta. Det blir väldigt mycket mat. Sedan tillkommer problemen med radioaktiv strålning som förstör maten. Dessutom måste den hålla hela vägen dit och hela vägen tillbaka.
– Hur får vi maten att hålla i fem år och hur kan vi få ens tillräckligt stor variation för att inte bli uttråkade efter tre dagar?
– Det är grundproblemen med den paketerade maten. Sen har vi den mat vi tänker producera. Hur skapar vi ett autonomt livsmedelssystem?
Odla på månen
ECLSS
ECLSS är ett livsuppehållande system som tillhandahåller eller reglerar atmosfärstryck, branddetektering och brandsläckning, syrenivåer, korrekt ventilation, avfallshantering och vattenförsörjning på rymdstationer som ISS. ECLSS består av tre huvudkomponenter – vattenåtervinningssystemet, luftförnyelsessystemet och syreproduktionssystemet.
Att det går att odla i rymden, det vet vi. Man har testat i liten skala på den internationella rymdstationen ISS. Problemet är att göra det i större skala. Något som måste ske på månen om vi ska ta oss vidare ut i rymden, tror Tor Blomqvist. Här blir det komplicerat.
– Vi tar inte med oss jord, vi odlar hydroponiskt eller aeroponiskt. Antingen sprayar vi rötterna med vatten och näring eller lägger dem i vatten eller näringslösning.
Det görs försök med olika tekniska lösningar runt om i världen. Bland annat måste odlingen funka med det livsuppehållande systemet (ECLSS), kunna sköta sig själv om rymdstationen är obemannad i perioder och så måste den kunna byggas upp snabbt och enkelt. Det måste även funka med övriga funktioner i livsmedelssystemet, så som förvaring, hantering och matlagning. Grödorna måste också vara säkera att äta, och ingenting får slängas.
– Vi jobbar ju framför allt med växproduktionsmoduler och försöker expandera till ett större systemtänk kring livsmedelssystemet, säger Tor Blomqvist.
Liten värld
Det är inte särskilt många som forskar kring just mat i rymdenmen det finns ett par forskargrupper i Europa och Kanada. NASA i USA är störst och Kina bedriver också forskning men den är svår att få någon insyn i. Enligt Tor Blomqvist är det ett problem för fältet att många forskargrupper är väldigt fokuserade på sin egen lösning. Han tror att problemen måste lösas genom internationellt samarbete.
Tillsammans med några andra forskare och personer verksamma inom rymdsektorn har han startat en organisation som heter
The Deep Space Food Consortium
. Tanken är att samordna det framväxande ekosystemet för rymdmat och sammanför forskare, rymdorganisationer, livsmedelsföretag, teknikutvecklare, finansiärer och partners inom den offentliga sektorn.
– Vi måste få folk att komma ur sina silos och börja jobba tillsammans, skapa våra forskningsagendor gemensamt och i samarbete med livsmedelssektorn här på på jorden.
En agronom arbetar med lantbruk, matproduktion och hållbar användning av naturresurser. De kombinerar biologi, teknik och miljövetenskap för att säkra framtidens livsmedelsförsörjning och optimera skördar eller djurhållning med minimal miljöpåverkan.