惯性聚合 高效追踪和阅读你感兴趣的博客、新闻、科技资讯
阅读原文 在惯性聚合中打开

推荐订阅源

OSCHINA 社区最新新闻
OSCHINA 社区最新新闻
让小产品的独立变现更简单 - ezindie.com
让小产品的独立变现更简单 - ezindie.com
Hugging Face - Blog
Hugging Face - Blog
F
Fortinet All Blogs
G
Google Developers Blog
奇客Solidot–传递最新科技情报
奇客Solidot–传递最新科技情报
V
V2EX
Y
Y Combinator Blog
博客园_首页
Martin Fowler
Martin Fowler
博客园 - 司徒正美
MyScale Blog
MyScale Blog
宝玉的分享
宝玉的分享
B
Blog
有赞技术团队
有赞技术团队
A
About on SuperTechFans
量子位
钛媒体:引领未来商业与生活新知
钛媒体:引领未来商业与生活新知
Cyber Security Advisories - MS-ISAC
Cyber Security Advisories - MS-ISAC
酷 壳 – CoolShell
酷 壳 – CoolShell
Apple Machine Learning Research
Apple Machine Learning Research
M
MIT News - Artificial intelligence
阮一峰的网络日志
阮一峰的网络日志
Jina AI
Jina AI

Nyhetsarkiv

Makermiljöer avgörande steg för en framtidsinriktad ingenjörsutbildning | KTH Varför tar det decennier för granar att fortplanta sig? Genetisk studie ger nya ledtrådar | KTH KTH-forskning kan ge ny behandling av Crohns sjukdom | KTH AI – forskarnas nya kollega i labbet | KTH Så ska nybörjarna få matte på hjärnan | KTH ERC-anslag ska ge robotar bättre grepp | KTH KTH bygger svensk kunskap om nitrocellulosa | KTH Nytt Vetenskapens hus öppnar i Kista | KTH Debattartikel: Höga lokalkostnader hotar forskning och utbildning | KTH Precis som när man drar upp trädstubbar – en ny metod för tillverkning av biosensorer | KTH Konstnärer och forskare samarbetar för att motverka psykisk ohälsa | KTH KTH hjälper polisen i mordrättegång – med DNA-analys av hundhår | KTH Från MIT till KTH: AI-baserad cybersäkerhet i Sverige | KTH Platt optisk fiber ger glaset nya sinnen | KTH När spillror blir en resurs i återuppbyggnaden | KTH I rymden kan ingen höra dig odla | KTH KTH och Volvo Cars blir strategiska partners | KTH Telia, KTH och Brookfield inleder strategiskt partnerskap för suverän AI i Sverige | KTH Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen  | KTH Från tryckpressen till Tiktok – tekniken som påverkat demokratin | KTH KTH kom på andra plats i Sverige och på 82:a plats i världen | KTH Prova-på i programmering ska ge fler ingenjörer | KTH Alltid fel temperatur på kontoret? Ny studie visar en enkel lösning | KTH Tre KTH-projekt på IVA:s lista för forskningsgenomslag 2026 | KTH KTH på Almedalsveckan 2026 | KTH KTH vill hitta framtida studenter på Järvaveckan | KTH I gränslandet föds framtidens innovationer | KTH Andrea Eriksson får Levipriset för forskning om ledarskap och arbetsmiljö | KTH Robotar ska testas i hemmet | KTH KTH går på promenad med Vasamuseet | KTH
Bläckfiskens parningsarm mer talangfull än väntat | KTH
2026-08-26 · via Nyhetsarkiv
Bläckfisk
Bläckfiskhannens parningsarm kan detektera hormoner och i experimenten kunde de sträcka ut armen genom en barriär och para sig med en hona som de inte ens kunde se. Foto: Unsplash

Publicerad 2026-08-26

Bläckfiskhannens parningsarm har fler talanger än man kanske skulle tro. Forskare från KTH visar nu att armen inte bara används för att överföra spermier, den hjälper också hanen att hitta rätt partner genom att känna av hormonet progesteron.

Porträtt av kvinna
Tatiana Shugaeva

Hur väljer vi en partner? För människor kan attraktion handla om allt från utseende och sociala signaler till röst och doft – och om signaler som vi kanske inte ens uppfattar medvetet.

För en bläckfisk ser utmaningen annorlunda ut. De flesta arter lever ensamma under större delen av livet och stöter sällan på potentiella partners. När de väl möts kan det därför vara avgörande att kunna hitta rätt partner – på molekylnivå.

I centrum för mötet finns en specialiserad arm hos hanbläckfisken, kallad hektokotylus. Den används för att föra in spermier i honans fortplantningskanal. Men hur armen känner igen en partner och hittar rätt plats för spermieöverföringen har hittills varit ett mysterium.

Nu visar en ny studie, där forskare vid KTH medverkar, att hektokotylus är mer än ett fortplantningsorgan. Den fungerar också som ett sinnesorgan och kan känna av progesteron, ett hormon som bland annat finns i äggstockarna hos många djur.

Receptorer för progesteron

Forskarna identifierade receptorer som känner av progesteron längst ut på den specialiserade armen. För att förstå hur receptorerna fungerar kombinerade de kryoelektronmikroskopi med molekylära simuleringar.

– En av de viktiga upptäckterna är strukturen hos receptorn som känner av progesteron, säger Tatiana Shugaeva, forskare vid SciLifeLab och KTH.

Med hjälp av kryoelektronmikroskopi kunde forskarna bestämma receptorns struktur. Men själva progesteronmolekylen syntes inte tydligt.

– Man kan se att molekylen finns inuti bindningsstället, men inte exakt hur den är orienterad. I sådana fall kan molekylära dynamiksimuleringar vara till hjälp. Det är där vår expertis vid KTH kommer in.

Resultaten säger också något om hur bläckfiskar uppvaktar varandra.

Enligt studiens förstaförfattare Pablo Villar vid Harvard University kan bläckfiskar ägna 30–40 minuter, ibland ännu längre, åt parningsbeteende innan själva parningen äger rum.

– Han blev förvånad över att bläckfiskar använder sig av en så en långvarig parningsritual som bygger på kemiska signalerparningsritual, trots att de är kända för sina färgstarka visuella uppvisningar, säger Shugaeva.

Parning och jakt

I experimenten kunde hanbläckfiskar sträcka fram den specialiserade armen genom en barriär och para sig med en hona som de inte ens kunde se.

En annan överraskning kom från den ficka där progesteron binds.

Forskarna upptäckte att samma bindningsficka som känner av progesteron också kan interagera med molekyler som är inblandade i att upptäcka byten.

– Det är ovanligt att en liten del av ett protein specifikt känner igen och binder olika typer av molekyler som är involverade i två mycket olika funktioner: parning och jakt, säger Shugaeva.

För Shugaeva innebar projektet också ett välkommet miljöombyte. Hennes tidigare forskning har till stor del handlat om bakteriella proteiner och en förhållandevis begränsad uppsättning ”typiska organismer”. Bläckfiskar är något helt annat.

– Det räcker att berätta för folk att jag studerar en bläckfisks parningsarm för att det ska dyka upp en hel del vuxna skämt från familj och vänner. Personligen gillar jag verkligen forskning som handlar om ovanliga organismer.

Text: Anna Gullers

KTH-forskarna