Publicerad 2026-08-19
En ny DNA-teknik kan avgöra rättegången för mordet på rapparen Gaboro. Polisen har tagit hjälp av KTH-professorn Peter Savolainen för att analysera hundhår på ett par övergivna skor.
– Som doktorand satte jag upp den första analysen någonsin av DNA från hundhår, och gjorde analyser i ett antal brottsfall. Så jag är känd inom polisen för att kunna utföra sådana analyser, säger Peter Savolainen .
Rapparen Gaboro sköts till döds i ett parkeringsgarage den 19 december 2024. I maj 2026 dömdes en 22-årig man mot sitt nekande till livstids fängelse för mordet. Domen överklagades och vid förhandlingarna i hovrätten presenterade polisen ny tekniska bevisning som tydligare kan koppla mannen till brottsplatsen. Gärningsmannen filmade sina skor vid mordet och polisen hittade senare skorna slängda i naturen. Nationellt forensiskt centrum i Linköping kunde inte få fram något mänskligt dna från dem, men man hittade hundhår, skriver SVT Nyheter .
Det var här Peter Savolainens team kom in i bilden, med en metod som tidigare inte har använts vid kriminalteknisk analys av hundhår.
– Först tänkte jag att med den teknik som jag och andra tidigare har använt så skulle det inte vara meningsfullt att försöka analysera proverna, det skulle inte ge tillräckligt exakt identifiering av hundindividerna. Men vid närmare eftertanke insåg jag att om man använder de senaste DNA-analysmetoderna så skulle man kunna få fram användbara resultat.
Att få till en fungerande analys krävde lite experimenterande från forskarnas sida, men till slut gick det vägen. Hårstråna på skorna kunde knytas till de hundar som fanns hemma hos den misstänkta gärningsmannen och blev ytterligare bevis i rättegången.
Peter Savolainen forskar om hundens ursprung, evolution och genetiska hälsa. Kriminaltekniska analyser av hundhår hör inte till vardagligheterna och den största skillnaden är, enligt Savolainen, att man måste vara extra noggrann och utesluta alla misstag när man har en annan människas frihet i sina händer. Ansvarets tyngd till trots så ställer KTH-forskarna gärna upp även i framtiden.
– Jag stället alltid upp för att hjälpa polisen vid behov. Men det är inte så ofta som man behöver analysera hundhår i brottsfall, säger Peter Savolainen.
Text: Jon Lindhe
Genteknologi på KTH
Vid institutionen för genteknologi på KTH forskar man om allt från grundläggande genomik (studien av en organisms fulla DNA-uppsättning) till molekylär programmering, evolutionär biologi och bioinformatik. Modern genteknik kan bland annat hjälpa oss att bättre förstå hur kroppen fungerar, förebygga och bota sjukdomar, samt göra våra livsmedel näringsrikare och motståndskraftigare.