Publicerad 2026-06-03

Är du missnöjd med temperaturen på kontoret eller i ditt bostadshus? En ny studie visar att komplicerad ”smart building”-teknik inte är det enda svaret på kontor som känns för varma efter lunch eller för kalla på morgonen.

I många fall kan uppvärmningen förbättras avsevärt genom att helt enkelt justera befintliga styrsystem så att de tar hänsyn till solljus, ventilation och hur många personer som befinner sig i lokalen, enligt forskare vid KTH.

I de flesta byggnader regleras värmesystemen av en enda faktor: utetemperaturen. Men det bortser från vad som faktiskt avgör hur varmt det upplevs inomhus – nämligen solinstrålning, beläggning och luftflöden.

De här tre parametrarna utgör kärnan i en enkel lösning som gav tydliga resultat när den testades i en sexvåningsbyggnad i Uppsala, säger Amirmohammad Behzadi, forskare vid KTH.

Metoden behöver vidareutvecklas för att kunna kommersialiseras, men tester i verklig drift visade att när dessa tre faktorer lades till i styrningen fick byggnaden stabilt behagliga temperaturer samtidigt som energianvändningen minskade med 13 procent – utan avancerad AI eller tung datorkapacitet.

Forskarna rapporterar att de största energibesparingarna, mellan 56 och 70 procent, kan uppnås under vårens övergångsperioder.

I praktiken fungerar den här typen av ”adaptiv” styrning som en smartare variant av de system de flesta byggnader redan använder, enligt Behzadi.

När solen värmer upp ett rum sänker systemet automatiskt temperaturen på vattnet som går in i radiatorerna, i stället för att hålla den konstant. När fler personer vistas i rummet – och bidrar med värme – justeras systemet igen. Och när ventilation för in kallare uteluft kompenserar det för värmeförlusten.

Studien, som publicerats i tidskriften Energy Conversion and Management, visar att minskade klimatutsläpp från byggnader inte alltid kräver kostsam ny teknik baserad på realtidsoptimering, väderprognoser eller maskininlärning.

– Ibland handlar det bara om att tänka om kring de regler vi redan använder, säger Behzadi.

Sensorer som mäter solinstrålning och ventilation finns redan i många byggnader, och beläggning kan uppskattas via koldioxidnivåer, ventilationsbehov eller data om användarnas dagliga scheman.

Enligt Behzadi kan konceptet anpassas till många typer av byggnader, även sådana med äldre, analoga system. Forskarna testade metoden under ett år i en 10 000 kvadratmeter stor kommersiell fastighet med radiatorer som matas av en kombination av fjärrvärme och markvärmelager.

Jämfört med byggnadens ursprungliga styrning, som enbart baserades på utetemperatur, ökade andelen tid med temperaturer inom komfortintervallet från 60 till över 90 procent. Avvikelser från ideal temperatur minskade med 73 procent. Samtidigt minskade energianvändningen med omkring 10–13 procent, koldioxidutsläppen med cirka 9 procent och driftkostnaderna med runt 8,5 procent.

• Uppvärmning som enbart styrs av utetemperatur missar viktiga faktorer. När solljus, ventilation och beläggning räknas in ökade andelen komfortabel tid från 60 till över 90 procent.
• Enkel justering av befintlig styrlogik – ingen ny hårdvara eller AI – minskade värmeanvändningen med 10–13 procent och sänkte kostnaderna med cirka 8,5 procent i ett verkligt byggtest.
• I april–maj kan traditionella system felbedöma värmebehovet med 50–70 procent och slösa energi när solen värmer.

Publication

An optimal adaptive control framework for reducing operating costs and enhancing thermal comfort in low-temperature heating systems. Energy Conversion and Management, DOI:
10.1016/j.enconman.2026.121311