Publicerad 2026-09-01

Sverige vill minska sitt beroende av omvärlden när det gäller nitrocellulosa, en råvara som är central för tillverkningen av konventionellt krut. Nu startar KTH ett nytt kompetenscentrum för att bygga upp kunskap – från skogsråvara och tillverkning till säker lagring.

Kompetenscentrumet Svenskt Krut samlar KTH, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och svensk industri. Under fem år ska forskare och ingenjörer undersöka hur Sverige kan stärka sin förmåga inom nitrocellulosa och nitrocellulosabaserade krut.

Bakgrunden är behovet av ökad inhemsk försörjningsförmåga.

– Vi bygger upp något som Sverige har behov av att etablera – en samlad vetenskaplig miljö kring nitrocellulosa och krut. Det handlar lika mycket om att förstå materialen som om att utbilda de ingenjörer och forskare som ska säkerställa svensk försörjningsförmåga under de kommande decennierna, säger Daniel Söderberg , föreståndare för Svenskt Krut och professor vid KTH.

FMV kommenterar sin medverkan:

– För oss är tillgången till kvalificerad kompetens en förutsättning för att kunna ställa rätt krav och göra rätt bedömningar. Ett centrum av det här slaget stärker hela kedjan, från forskning till upphandling och användning, säger Carl-Axel Blomdahl, Chef Armémateriel Vapen & Skydd, FMV.

Tillverkas med svensk råvara

Nitrocellulosa är en central råvara i konventionellt krut. En viktig fråga blir hur den kan tillverkas med svensk råvara. I dag används framför allt bomull, men Sverige har en
annan resurs att tillgå: skogen.

Skogsbaserad cellulosa kan bli ett alternativ till bomull. Men det är inte så enkelt att byta råvara. Cellulosans egenskaper påverkar materialets beteende genom hela
tillverkningsprocessen och i slutprodukten. Här finns kunskapsluckor att fylla.

Centrumet ska också undersöka vad som händer med nitrocellulosa över tid. Materialet bryts långsamt ner, vilket gör kunskap om åldrande och lagring viktig. Forskarna ska studera nedbrytningsprocesser, nya stabilisatorer och metoder för att bedöma materialets livslängd.

– Det känns både viktigt och spännande att få leda en satsning som kan stärka Sveriges egen försvarsförmåga. Vi ska bygga kunskap och kompetens för framtiden och samtidigt ta hjälp av avancerad karakterisering, modellering och AI. Det är en väldigt fokuserad och spännande forskningsutmaning, säger Daniel Söderberg.

Ny generation av kompetens

FOI bidrar med expertis inom energetiska material, provning och säkerhetsbedömningar. Institutet blir också huvudmiljö för forskning om åldrande.

– Att förstå nitrocellulosas egenskaper och hur materialet kan hanteras säkert är avgörande både för forskningen och för användningen. Där bidrar vi med lång erfarenhet av energetiska material och en miljö där provningen kan genomföras säkert, säger Henric Östmark, forskningschef Energetiska material, FOI.

Svenskt Krut ska också bygga upp en ny generation av kompetens. Doktorander och forskare får gemensamma utbildningar, medan industri och myndigheter erbjuds kortare kurser. Konferenser och seminarier ska knyta samman aktörerna.

Satsningen pågår 2026–31 och finansieras av FMV med 100 miljoner. Målet är att Sverige efter fem år ska stå starkare – med mer kunskap om råvaror och material, bättre förståelse för tillverkningsprocesser och en bredare kompetensbas för försörjningsförmågan.

Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )