KTH vill hitta framtida studenter på Järvaveckan | KTH
2026-05-29·via Nyhetsarkiv
KTH-studenterna Satyam Gandhi och Anna Alhani tar emot besökare på Järvaveckan. Foto: Jon Lindhe, KTH
Publicerad 2026-05-29
KTH är på plats med ett eget tält på Järvaveckan för att träffa framtidens studenter. I år satsar man särskilt på att fler unga – inte minst från Järva – ska studera naturvetenskap och teknik.
Mikael Lindström och Nicole Kringos drejar.
Det blev en stormig start på Järvaveckan när ett plötsligt oväder tvingade arrangörerna att utrymma området på onsdagen. Trots ösregn och kastvindar kämpade professor Nicole Kringos på med att diskuterade framtida studieval och berättar vad en professor gör. Hon hann även med att dreja med företrädare för Region Stockholm, skolbarn från Järva och KTH:s prorektor Mikael Lindström, som tycker att drejning är ett sätt att mötas utan prestige.
– När händerna är i leran försvinner en del av barriärerna. Det handlar om att visa att KTH inte bara är en plats för prov och formler – utan också för kreativitet, hantverk och nyfikenhet. Och det är ganska roligt!
Det är inte bara lera och drejskivor som får plats i KTH:s tält på Spånga IP. Under veckan får besökarna till exempel prova att programmera, lära sig mer om framtidens material från skogen, experimentera med Vetenskapens hus och givetvis träffa studenter från KTH.
Ett lärosäte för hela Sverige
Trots att han har fått lite lera på kostymen tycker Mikael Lindström att det känns fantastiskt energigivande att vara på plats. Järvaveckan samlar människor från väldigt olika håll – politiker, föreningar, näringsliv och boende – och den energin och dialogen är svår att hitta någon annanstans, menar han. Det är ett unikt forum där samhällsutmaningar diskuteras nära dem som verkligen lever med dem, och där har KTH en solklar plats.
– KTH är ett lärosäte för hela Sverige, inte bara för de som redan hittat vägen till universitetet. Vi behöver vara där samtalen förs och där framtidens studenter finns. Järva är en del av Stockholm och Sverige som KTH behöver ha en relation med, på riktigt, säger Mikael Lindström.
Bland eleverna från Oxhagsskolan i Kista, som samlats framför KTH:s tält, är man inte helt övertygade om ingenjörsutbildningens förträfflighet. Någon vill snarare plugga ”bussines” medan en flicka först är nyfiken, men drar öronen åt sig när KTH-studenten Satyam Gandhi berättar att han snart har studerat i fem år.
Järvas unga behövs
Men att unga personer från Järva utbildar sig i STEM är viktigt för framtiden, då Teknik och naturvetenskap formar samhället vi lever i – allt från klimatlösningar till digitala plattformar.
Satyam Gandhi pratar med ungdomar på Järvaveckan.
– Om de som designar och bygger framtiden inte speglar hela befolkningen, riskerar vi lösningar som inte fungerar för alla. Unga från Järva har perspektiv och erfarenheter som behövs i ingenjörsrummen, säger Mikael Lindström.
För att se till att ungdomarna från Järva tar plats på STEM-utbildningarna tar nu KTH, Stockholms stad, Stockholms universitet, Tekniska museet, Vetenskapens Hus, Kista Science City och näringslivet ett gemensamt initiativ för nästa fas i arbetet med att öka ungas intresse för naturvetenskap och teknik. En grundstruktur är redan på plats, och parterna går nu vidare tillsammans. Näringslivet, genom Forum för innanförskap, kliver in i en mer aktiv roll och bidrar med nätverk, kompetens och resurser för att ge arbetet ökad kraft, räckvidd och långsiktighet.
Forum för innanförskap är en rikstäckande mobilisering av näringslivet med fokus på de 250 000 barn och unga som i dag växer upp i något av landets utanförskapsområden. KTH går nu in som en partner till forumet.
– Vi kan bidra konkret, till exempel genom att stärka studiemotivation och ge unga nätverk in i tekniksektorn. Vi vill bidra till att fler unga – inte minst från områden som Järva – ser en väg in i STEM-utbildningar och det svenska tekniknäringslivet, säger Mikael Lindström.
STEM från engelskans science, technology, engineering and mathematics, är ett samlingsbegrepp för ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Regeringen lanserade 2025 en STEM-strategi för Sverige. Personer med kunskaper i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik anses vara avgörande för att Sverige ska förbli en framstående forsknings- och tekniknation som kan driva innovation, digitalisering och klimatomställning. Det råder stor efterfrågan på STEM-utbildade personer på arbetsmarknaden.
