Publicerad 2026-06-24
Vi ser det i nyhetsbilder från krigs- och katastrofområden: berg av spillror där bostäder, skolor och sjukhus en gång stod. Det som återstår efter förstörelsen betraktas ofta som avfall. Men enligt en ny rapport kan samma material också bli en viktig resurs i återuppbyggnaden.
Miljontals ton byggrester uppstår varje år till följd av konflikter och naturkatastrofer. Mängderna kan snabbt överbelasta lokala system och samtidigt skada omkringliggande ekosystem. Men i högarna av betong, tegel och stål finns också material som går att ta tillvara och använda igen.
En ny handbok, framtagen av FN-organet UNOPS och forskare vid KTH Kungliga Tekniska Högskolan, beskriver hur spillror kan hanteras och återanvändas i samhällen som drabbats av krig och katastrofer. Bakom arbetet står KTH-forskarna Louise Wernersson, Daniel Adshead och Francesco Fuso-Nerini.
– Efter en katastrof eller konflikt kan ett land eller en region stå med mängder av byggavfall som vida överstiger vad man kan hantera, säger Louise Wernersson , doktorand vid avdelningen för energisystem.
– Det är viktigt att ta itu med problemet snabbt. Spillrorna kan innehålla farliga ämnen som asbest eller sprängämnen som ännu inte exploderat, vilket utgör betydande risker för folkhälsan.
I många fall hamnar materialet i deponier. Men i takt med att städer växer och den byggda miljön expanderar, kommer framtida konflikter och katastrofer generera ännu större mängder avfall. Deponering riskerar därför att bli en allt mindre hållbar lösning, med följder som mark- och vattenföroreningar, luftutsläpp och förlust av livsmiljöer.
I stället för att ses som enbart ett problem, pekar rapporten på att spillror i många fall kan bli en del av lösningen. Rätt hanterat kan materialet bidra både till återuppbyggnad och till att minska behovet av nya råvaror.
Beroende på kvalitet kan spillror användas på olika sätt.
– I Irak inrättades efter konflikten med ISIL 2017 en återvinningsanläggning där spillror krossades och bearbetades till trottoarblock och lertegel. Återvunnet material användes också för att förbättra vägarna, säger Louise Wernersson.
Hon lyfter också fram ett exempel från Sierra Leone, där material från ett jordskred användes för att stabilisera sluttningar och minska risken för nya ras.
Enligt Louise Wernersson handlar återuppbyggnad om mer än att ersätta förstörda byggnader.
– Att återställa infrastruktur och grundläggande tjänster som vattenförsörjning, hälso- och sjukvård och utbildning är avgörande för att samhällen ska kunna återhämta sig.
KTH:s bidrag till rapporten handlar särskilt om energiplanering i återuppbyggnadsprocesser.
– Vi har undersökt hur energival – från maskineffektivitet till användning av förnybar energi på plats – kan minska både utsläpp och kostnader avsevärt när man hanterar rivningsavfall. Vår forskning visar också hur viktigt det är att se återuppbyggnad som ett sammanhängande system där olika insatser samordnas.
Hon betonar att det i praktiken kräver ett nära samarbete mellan avfallshantering, myndigheter och planeringsaktörer.
Rapporten är en del av det strategiska partnerskapet mellan KTH Climate Action Centre och UNOPS.
Text: Anna Gullers
此内容由惯性聚合(RSS阅读器)自动聚合整理，仅供阅读参考。 原文来自 — 版权归原作者所有。