Publicerad 2026-05-21
Tillsammans med Vasamuseet lanserar KTH en interaktiv ljudpromenad om skeppet Vasa som förliste på sin jungfrufärd för snart 400 år sedan. Deltagarna kommer att få följa med skeppet på sin första, och sista, färd – men också ta del av hur bärgningen gick till och hur KTH:s forskning bidragit till skeppets bevarande.
Vad är en ljudpromenad?
Lyssnaren går en fysisk rutt genom de faktiska platserna kring Vasas historia och lyssnar i hörlurar via en app. Formatet är framtaget av Promenad som tidigare har producerat populära promenader om till exempel Doktor Glas och mordet på Olof Palme.
Vasaskeppet hann bara segla en dryg kilometer innan hon kantrade och sjönk utanför Beckholmen i Stockholm på sin allra första resa den 10 augusti 1628. Den korta karriären till trots är Vasaskeppet i dag känt över stora delar av världen. I slutet av 1950-talet hittades skeppet av KTH-alumnen Anders Franzén och dykaren Per Edvin Fälting, som genom idogt kampanjarbete såg till att Vasaskeppet bärgades år 1961. Sedan år 1990 finns skeppet på Vasamuseet som varje år tar emot över 1,3 miljoner besökare.
Nu ska besökarna ges möjligheten att lära sig mer om 1600-talsskeppet även utanför museet genom en interaktiv ljudpromenad på de verkliga platser där Vasa byggdes, seglade, sjönk och senare bärgades.
– Genom ljudpromenaden kan vi ta besökarna ut i staden och låta dem uppleva Vasas historia på de platser där den faktiskt utspelade sig. Tillsammans med KTH kan vi också visa hur forskning och bevarande går hand i hand för att säkra Vasas framtid för kommande generationer, säger Vasamuseets chef Jenny Lind.
Utöver att ge museibesöket en ny dimension kommer upplevelsen även att belysa forskningens betydelse för Vasa.
– Vasaskeppet är inte bara ett av Sveriges mest ikoniska kulturarv. Det är också ett av världens mest avancerade bevarandeprojekt. Här har KTH:s forskning spelat, och spelar fortfarande, en viktig roll, säger Mikael Lindström, prorektor på KTH och professor i massateknologi.
Deformeras av sin egen tyngd
Sedan Vasaskeppet bärgades har forskare från KTH arbetat med forskningfrågor kring trä, kemi, material och miljö. Sedan år 2000 har man mätt förändringar i skrovets form för att följa deformationer. KTH:s forskning har också bidragit till att förstå träets nedbrytning och till att utveckla och optimera stödkonstruktioner för att stabilisera skeppet.
– Mycket handlar om att förstå hur det flera hundra år gamla träet påverkas av syre, fukt och föroreningar, men också hur tidigare konserveringsmetoder fortsätter att påverka skeppet i dag, säger Mikael Lindström.
Efter över 60 år i samma stödvagga riskerar Vasaskeppet nu att deformeras av sin egen tyngd. Inför 400-årsjubileet 2028 pågår den största bevarandesatsningen sedan bärgningen 1961: Stötta Vasa. Som en del i detta lanseras den interaktiva ljudpromenaden genom ett samarbete mellan Vasamuseet, appen Promenad och KTH, med finansiering från Torsten Söderbergs stiftelse. Promenad-premiär blir det i slutet av augusti 2026.
Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )
Anders Franzén
Anders Franzén (1918-1993) var en svensk marintekniker och amatörforskare, mest känd för att ha återupptäckt Vasaskeppet år 1956 och sett till att hon bärgades fem år senare. Franzén studerade skeppsbyggnad på KTH men tog aldrig någon examen. Från år 1979 arbetade han på KTH och tillsammans med kollegan Bengt Grisell hittade de vraket efter skeppet Kronan utanför Öland.
År 1983 utsågs Anders Franzén till teknologie hedersdoktor i teknikhistoria på KTH och 1988 tilldelades han även KTH:s stora pris för sina ”Insatser av marinarkeologin, slutliga lokaliseringen av skeppsvraken Vasa och Kronan”. Franzén fick Professors namn 1992, en titel som en regering delar ut för insatser utanför den akademiska världen som har stor folkbildande eller på annat sätt allmännyttig betydelse.
Källor
Forum Navale nr 64. Skrifter utgivna av Sjöhistoriska samfundet