Publicerad 2026-05-29
Att ett plus ett faktiskt kan bli tre vet alla som arbetat i kreativa processer tillsammans med andra. Inom NAVET resulterar det tvärdisciplinära och gränsöverskridande arbetet i tekniska lösningar som används inom exempelvis opera, film, cirkus och ljud.
– Våra forskningsprojekt är i skärningspunkten mellan konst, teknik och design med människan i fokus, säger Roberto Bresin, föreståndare och professor i medieteknik med inriktning mot ljud och musikinteraktion.
NAVET startade för sju år sedan för att fylla tomrummet där teknik paras med det konstnärliga perspektivet ihop med kritiska frågor. Där hand och hjärna och behov inom den konstnärliga sfären kunde mötas i ett nytt sätt att forska.
– Det saknades en sådan plattform i Sverige och vi ville vidga perspektivet på vad teknik och ingenjörskonst kan vara, säger Roberto Bresin , som får medhåll av Ludvig Elblaus, forskare och projektledare:
– Frågan vad teknik kan vara har en enorm sprängkraft för en radikal nyfikenhet i kombination med ett kritiskt synsätt. Konsten har alltid förutsagt framtiden och den tekniska utvecklingen så det är klart att ett tekniskt universitet även ska vara i det här gränslandet.
Intresset för utbildningar kopplat till NAVET är stort. Exempel på närliggande områden är medieteknik, interaktionsdesign, datateknik och arkitektur. Inom själva NAVET:s regi hålls projektkurser, workshops, studentfestivaler forskningsprojekt och kursen på masternivå Communicating Science Through Art and Art Through Science.
Ekrarna på NAVET är än så länge Stockholms Konstnärliga Högskola, Kungl. Musikhögskolan, Kungl. Konsthögskolan, Konstfack, Tekniska Museet och Scenkonstmuseet där samarbetena avlöser varandra.
– Vi är hubben och mötesplatsen kan man säga.
Succéoperan The tale of the great computing machine som gavs i Reaktorhallen på KTH Campus 2022 är ett av många konkreta exempel där NAVET varit involverat.
– Det är väldigt roligt att få jobba i riktiga processer med riktiga proffs inom respektive gebit där man formulerar både frågor och svar tillsammans för att hitta bästa lösningarna, säger Ludvig Elblaus.
Hur ska framtidens robotar låta eller vilka ljud är att föredra i en framtida stadsmiljö där elbilarna rullar fram är några exempel på projekt som ingår i NAVET:s programserie på Tekniska museet.
Exempel på andra projekt kan vara att skapa ljudsyntes som ska matcha en cirkusartists rörelse eller sensorer för att förstärka en dansföreställnings iscensättning.
– Det är ju väldigt stimulerande för våra studenter att få skapa något konkret och som i bästa fall kommer till faktiskt användning, säger Roberto Bresin.
– Dessutom är ju musikteknologi en växande exportgren för Sverige, sticker Ludvig Elblaus in.
Visionen är att NAVET ska växa till ett fast forskningscentrum på KTH, men närmast på agendan står invigningen av en ny skulptur i prinsessan Estelles skulpturpark på Djurgården 2 juni där KTH är med som samarbetspartner. I samarbete med Tekniska museet hålls en studentfestival på temat Dream ex Machina för tredje året i rad i höst. Där bidrar också NAVET på olika sätt till visualiseringsarenan Wisdome i projekt kopplat till forskning, utbildning och vetenskap.
– Det kan hända mycket när kompletterande kompetenser ställer frågor tillsammans, säger Roberto Bresin.
Text: Jill Klackenberg ( jillk@kth.se )
此内容由惯性聚合(RSS阅读器)自动聚合整理，仅供阅读参考。 原文来自 — 版权归原作者所有。