惯性聚合 高效追踪和阅读你感兴趣的博客、新闻、科技资讯
阅读原文 在惯性聚合中打开

推荐订阅源

Jina AI
Jina AI
freeCodeCamp Programming Tutorials: Python, JavaScript, Git & More
B
Blog
T
The Blog of Author Tim Ferriss
量子位
Microsoft Azure Blog
Microsoft Azure Blog
博客园 - Franky
小众软件
小众软件
Recent Announcements
Recent Announcements
钛媒体:引领未来商业与生活新知
钛媒体:引领未来商业与生活新知
I
InfoQ
美团技术团队
G
Google Developers Blog
Engineering at Meta
Engineering at Meta
奇客Solidot–传递最新科技情报
奇客Solidot–传递最新科技情报
V
Visual Studio Blog
云风的 BLOG
云风的 BLOG
博客园 - 【当耐特】
IT之家
IT之家
Microsoft Security Blog
Microsoft Security Blog
博客园 - 聂微东
Last Week in AI
Last Week in AI
H
Hackread – Cybersecurity News, Data Breaches, AI and More
H
Help Net Security

Nyhetsarkiv

Varför tar det decennier för granar att fortplanta sig? Genetisk studie ger nya ledtrådar | KTH KTH-forskning kan ge ny behandling av Crohns sjukdom | KTH AI – forskarnas nya kollega i labbet | KTH Så ska nybörjarna få matte på hjärnan | KTH ERC-anslag ska ge robotar bättre grepp | KTH KTH bygger svensk kunskap om nitrocellulosa | KTH Nytt Vetenskapens hus öppnar i Kista | KTH Debattartikel: Höga lokalkostnader hotar forskning och utbildning | KTH Precis som när man drar upp trädstubbar – en ny metod för tillverkning av biosensorer | KTH Bläckfiskens parningsarm mer talangfull än väntat | KTH Konstnärer och forskare samarbetar för att motverka psykisk ohälsa | KTH KTH hjälper polisen i mordrättegång – med DNA-analys av hundhår | KTH Från MIT till KTH: AI-baserad cybersäkerhet i Sverige | KTH Platt optisk fiber ger glaset nya sinnen | KTH När spillror blir en resurs i återuppbyggnaden | KTH I rymden kan ingen höra dig odla | KTH KTH och Volvo Cars blir strategiska partners | KTH Telia, KTH och Brookfield inleder strategiskt partnerskap för suverän AI i Sverige | KTH Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen  | KTH Från tryckpressen till Tiktok – tekniken som påverkat demokratin | KTH KTH kom på andra plats i Sverige och på 82:a plats i världen | KTH Prova-på i programmering ska ge fler ingenjörer | KTH Tre KTH-projekt på IVA:s lista för forskningsgenomslag 2026 | KTH KTH på Almedalsveckan 2026 | KTH KTH vill hitta framtida studenter på Järvaveckan | KTH I gränslandet föds framtidens innovationer | KTH Andrea Eriksson får Levipriset för forskning om ledarskap och arbetsmiljö | KTH Robotar ska testas i hemmet | KTH KTH går på promenad med Vasamuseet | KTH Det osynliga hotet mot demokratin | KTH
Alltid fel temperatur på kontoret? Ny studie visar en enk...
2026-06-03 · via Nyhetsarkiv
Amirmohammad Behzadi, forskare vid KTH, säger att en ny metod för styrning av värmesystem har ökat komforten med hela 90 procent samtidigt som uppvärmningskostnaderna har minskat med 8,5 procent i denna byggnad i Uppsala. Foto: Sasan Sadrizadeh

Publicerad 2026-06-03

Är du missnöjd med temperaturen på kontoret eller i ditt bostadshus? En ny studie visar att komplicerad ”smart building”-teknik inte är det enda svaret på kontor som känns för varma efter lunch eller för kalla på morgonen.

I många fall kan uppvärmningen förbättras avsevärt genom att helt enkelt justera befintliga styrsystem så att de tar hänsyn till solljus, ventilation och hur många personer som befinner sig i lokalen, enligt forskare vid KTH.

I de flesta byggnader regleras värmesystemen av en enda faktor: utetemperaturen. Men det bortser från vad som faktiskt avgör hur varmt det upplevs inomhus – nämligen solinstrålning, beläggning och luftflöden.

De här tre parametrarna utgör kärnan i en enkel lösning som gav tydliga resultat när den testades i en sexvåningsbyggnad i Uppsala, säger Amirmohammad Behzadi, forskare vid KTH.

Metoden behöver vidareutvecklas för att kunna kommersialiseras, men tester i verklig drift visade att när dessa tre faktorer lades till i styrningen fick byggnaden stabilt behagliga temperaturer samtidigt som energianvändningen minskade med 13 procent – utan avancerad AI eller tung datorkapacitet.

Forskarna rapporterar att de största energibesparingarna, mellan 56 och 70 procent, kan uppnås under vårens övergångsperioder.

I praktiken fungerar den här typen av ”adaptiv” styrning som en smartare variant av de system de flesta byggnader redan använder, enligt Behzadi.

När solen värmer upp ett rum sänker systemet automatiskt temperaturen på vattnet som går in i radiatorerna, i stället för att hålla den konstant. När fler personer vistas i rummet – och bidrar med värme – justeras systemet igen. Och när ventilation för in kallare uteluft kompenserar det för värmeförlusten.

Studien, som publicerats i tidskriften Energy Conversion and Management, visar att minskade klimatutsläpp från byggnader inte alltid kräver kostsam ny teknik baserad på realtidsoptimering, väderprognoser eller maskininlärning.

– Ibland handlar det bara om att tänka om kring de regler vi redan använder, säger Behzadi.

Sensorer som mäter solinstrålning och ventilation finns redan i många byggnader, och beläggning kan uppskattas via koldioxidnivåer, ventilationsbehov eller data om användarnas dagliga scheman.

Enligt Behzadi kan konceptet anpassas till många typer av byggnader, även sådana med äldre, analoga system. Forskarna testade metoden under ett år i en 10 000 kvadratmeter stor kommersiell fastighet med radiatorer som matas av en kombination av fjärrvärme och markvärmelager.

Jämfört med byggnadens ursprungliga styrning, som enbart baserades på utetemperatur, ökade andelen tid med temperaturer inom komfortintervallet från 60 till över 90 procent. Avvikelser från ideal temperatur minskade med 73 procent. Samtidigt minskade energianvändningen med omkring 10–13 procent, koldioxidutsläppen med cirka 9 procent och driftkostnaderna med runt 8,5 procent.

Eftersom de flesta större byggnader redan har någon form av central styrning eller fastighetsautomationssystem kan den här typen av optimering ofta införas med små ingrepp – i kontor, bostadshus och offentliga lokaler. Data om temperatur, solinstrålning, beläggning och ventilation kan samlas in genom relativt enkla uppgraderingar och användas i ett system som justerar värmen i realtid.

David Callahan

  • Uppvärmning som enbart styrs av utetemperatur missar viktiga faktorer. När solljus, ventilation och beläggning räknas in ökade andelen komfortabel tid från 60 till över 90 procent.
  • Enkel justering av befintlig styrlogik – ingen ny hårdvara eller AI – minskade värmeanvändningen med 10–13 procent och sänkte kostnaderna med cirka 8,5 procent i ett verkligt byggtest.
  • I april–maj kan traditionella system felbedöma värmebehovet med 50–70 procent och slösa energi när solen värmer.

Publication

An optimal adaptive control framework for reducing operating costs and enhancing thermal comfort in low-temperature heating systems. Energy Conversion and Management, DOI:
10.1016/j.enconman.2026.121311