Einsteinteleskopet
Vill du veta mer om Einsteinteleskopet och hur det ska förändra forskningen om gravitationsvågor? Läs mer på projektets webbplats: www.et-gw.eu
Publicerad 2026-05-13
Vaishali Adya bidrar till utvecklingen av Einsteinteleskopet (ET), en framtida europeisk anläggning för studier av gravitationsvågor med högre precision än dagens detektorer. Genom sin forskning inom kvantoptik, särskilt squeezed light, utvecklar hon teknik som minskar kvantbrus och gör det möjligt att upptäcka svagare signaler från längre bort i universum. Arbetet sker i internationell samverkan och bidrar till ett av Europas mest ambitiösa forskningsprojekt.
Vill du veta mer om Einsteinteleskopet och hur det ska förändra forskningen om gravitationsvågor? Läs mer på projektets webbplats: www.et-gw.eu
ET är en planerad nästa generations detektor för gravitationsvågor, utformad för att ta forskningen från upptäckter till detaljerad precisionsmätning. Till skillnad från traditionella teleskop, som observerar ljus, mäter observatoriet svaga krusningar i rumtiden som uppstår vid extrema kosmiska händelser som kollisioner mellan svarta hål och neutronstjärnor.
- Vad ET kommer att göra är att det låter oss studera delar av universum som är svåra eller omöjliga att studera med vanliga teleskop, berättar Adya.
Projektet bygger vidare på befintliga anläggningar som LIGO och Virgo, men med betydligt högre känslighet.
- Med upp till tio gånger högre precision kommer teleskopet att kunna detektera signaler från ännu större avstånd och förhoppningsvis också avslöja källor som dagens detektorer inte kan observera, tillägger Adya.
Gravitationsvågsastronomin har gått från en fas av enstaka upptäckter till en fas av precisa mätningar. ET är utformat för att göra gravitationsvågor till ett rutinmässigt och detaljerat verktyg för att studera universum.
Vid KTH leder Adya forskning inom kvantoptik, med fokus på teknologier som kan förbättra detektorns känslighet. En central del är utvecklingen av squeezed light, en metod för att minska kvantbrus i laserbaserade mätningar.
- På de känslighetsnivåer vi siktar på utgör kvantfluktuationer i ljus en verklig begränsning, säger hon. Squeezed light omformar dessa fluktuationer så att mätningen blir mindre brusig.
Genom att kontrollera kvantfluktuationer kan forskare förbättra precisionen och öppna för nya observationer. Gruppen arbetar också med att göra tekniken mer robust, bland annat genom integrerade, vågledarbaserade lösningar.
- Detta kan göra tekniken mer kompakt och lättare att integrera i framtida system, poängterar hon.
Arbetet sker i nära samverkan med internationella partners och kopplas till utvecklingen av framtidens detektorer. Adya har lång erfarenhet från fältet, bland annat från arbete vid LIGO och deltagande i globala forskarsamarbeten. Idag bidrar hennes forskning till både ET och vidareutvecklingen av befintliga system.
- För svensk forskning är detta en möjlighet att bidra till en av Europas mest ambitiösa forskningsinfrastrukturer, säger Adya.
Einsteinteleskopet är ett stort europeiskt samarbete där flera länder deltar. För Sverige innebär det möjligheter att bidra med avancerad teknik och stärka kompetensen inom kvantteknologi, fotonik och precisionsmätning. För KTH är engagemanget en del av en långsiktig satsning på forskning i världsklass.
- Den mest spännande möjligheten är att vi kan upptäcka sådant vi ännu inte förväntar oss, säger Adya.
På sikt hoppas forskarsamhället att ET ska ge svar på frågor om svarta hål, neutronstjärnor, mörk materia och universums utveckling.
Text: Jelina Khoo
此内容由惯性聚合(RSS阅读器)自动聚合整理，仅供阅读参考。 原文来自 — 版权归原作者所有。